Filmbloggen

Världens värsta människa har blivit ett norskt uttryck för priviligierade människor som går hårt åt miljön och klagar över att de inte gör mer för världens nödlidande. Det berättade Mattias Oscarsson i sin introduktion av vårens sista film.

Mattias Oscarsson är Sydsvenskans filmredaktör och han har gästat filmstudion flera gånger tidigare. Han har intervjuat regissören Joachim Trier som så många andra filmskapare. Snart åker Mattias till årets filmfestival i Cannes och samlar fler kunskaper, som vi kan få glädje av vid framtida besök.

-Hur många norska filmer har ni sett, frågade Mattias Oscarsson publiken och fick ett mummel till svar.

-Ingen, sa någon.

Svenskar är dåliga på att se norsk film.

-Men det har hänt något med norsk film på senare år, berättade Mattias.

Det beror inte bara på begåvade regissörer som Joachim Trier, utan också på ekonomi. Norge har mycket pengar att pumpa in i film- och tv-produktion. Det ger resultat med kvalitet.

Världens värsta människa har hyllats på många håll. Den var nominerad till en Oscar för bästa utländska film. Renate Reinsve, som spelar huvudrollen, fick skådespelarpriset vid fjorårets Cannes-festival.

-Helt suverän, sa Mattias Oscarsson om hennes insats och publiken höll med.

En av de begeistrade var Ann-Marie Hansson, som blev helt fångad av filmen och under första visningen upplevde att hela publiken verkade lika berörd.

-Det var en andlös tystnad i salongen, noterade hon under första visningen.

Betyget blev blandat, flest fyror och många femmor, men också några bönor i burkarna med en och två stjärnor.

161 medlemmar var på plats. Det var lite färre än vanligt. MFF spelade match och det var en vacker vårkväll.

Nu sätter vi stopp för säsongen och letar nya filmer till höstens program. En klassiker och tre nyare filmer är målet. Kom gärna med förslag och synpunkter innan vi spikar programmet i juli.

Så här blev betyget på vårens sista film:

1 stjärna: 4 bönor

2 stjärnor: 17 bönor

3 stjärnor 34 bönor

4 stjärnor 49 bönor

5 stjärnor 41 bönor

Ryssland-Serbien, Ukraina-Kosovo, Putin-Milošević. Bibi Häggström drog många paralleller i sin introduktion. Här startar hon i Biohusets lilla salong.

I koltrastens land blev mer aktuell än det var tänkt från början. Kvällens presentatör Bibi Häggström pekade på en rad inslag i 1998 års Kosovo-krig som upprepas idag.

– Milošević använde samma retorik som Putin, men han gick tillbaka till 1389 och slaget vid Trastfältet, berättade hon.

Trastfältet ligger i Kosovo. Den serbiska ledningen ansåg att det ingår i ett Storserbien. När en befrielsearm´´e i Kosovo, UNC, försökte köra ut serberna skickade Milošević in sin armé. Tusentals människor dödades och tusentals saknas fortfarande efter det kriget.

Filmens huvudperson Fahrije är en av många kvinnor som drabbades. Hon letar efter sin man, men försöker samtidigt bygga upp ett sätt att försörja sig och familjen. Handlingen bygger på en sann historia.

Det var en film som gick till hjärtat, att döma av alla allvarsamma miner utanför salongen. Enligt vårt speciella betygssystem blev det en klar fyra, men 63 medlemmar röstade för fem.

179 personer kom till visningen, som är vår näst sista för i vår. Det flöt så lugnt utan trängsel att inkastaren nere vid tappan snart kunde lämna sin post.

Bibi Häggström hann med mycket i sin korta introduktion. Som att Kos betyder koltrast och blir Kosovo i en form, därav filmtiteln I koltrastens land.

Och hur kriget slutade där: Nato bombade Serbien i elva dagar tills Milošević gav upp.

Bibi Häggström är journalist och har bland mycket annat bevakat kriget på Balkan och i Kosovo.

Så här fördelades bönorna i vår betygssättning:

5 stjärnor: 63 bönor

4 stjärnor: 87 bönor

3 stjärnor: 24 bönor

2 stjärnor: 2 bönor

1 stjärna: 0

Text och foto: Britt-Marie Bergström

Intresset för årsmötet 2022 ökade med nästan hundra procent jämfört med förra året. Nio medlemmar samlades framför duken i Biohusets stora salong.

Förhandlingarna gick rekordsnabbt. Sedan ordförande Svante Ors öppnat mötet och justerare utsetts redogjorde kassören Buster Klintman för föreningens ekonomi.

År 2021 slutade med en förlust på 7343 kronor. Men det är ingen fara eftersom filmstudion har 74 765 kronor i reserv.

Coronan påverkade resultatet. Medlemsavgifter uteblev när verksamheten tog paus under första halvåret.

Revisor Jerry Andersson godkände redovisningen och föreslog ansvarsfrihet för styrelsen, vilket snabbt beviljades.

Avgifterna blir samma under det kommande året som under det gångna, 240 kr för medlemmar som fyllt 25 år, 150 kr för yngre.

Mötet sa också ja till framtidsplanen utan diskussion. Det blir tre-fyra filmer per termin som tidigare – i fyra salonger om det behövs.

-Absolut, sa en deltagare på frågan om även introduktionerna före varje film ska vara kvar.

Det ansågs också klokt att fortsätta vanan med ett långsamt insläpp vid trappan under eftermiddagarna. Rutinen infördes under coronapandemin, men bevaras eftersom det annars blir trångt i foajén.

Styrelsen behåller sin sammansättning med ett par undantag. Niklas Amnell avgick som suppleant på grund av tidsbrist och ersätts av Mats Holm. Eva Backlund, som varit ordinarie ledamot sedan starten, utsågs också till vice ordförande.

Mats Holm presenterades i ett mejl som gick ut till alla ledamöter före årsmötet. Han har varit med filmstudion i många år tillsammans med sin fru och även bror och svägerska. Till yrket är han försäljare med erfarenhet från Asien där han arbetat flera år inom industrin. Nu driver han företaget 55plus med service i hemmen inom kommunen.

Mats Holm träffade delar av styrelsen före mötet och berättade att han har ett brett intresse för film och människor. Han har gillat det mesta i filmstudions utbud, men vill gärna att filmerna ska vara lite roliga. Aki Kaurismäkis Ljus i natten är hans favoritfilm.

Näsets filmstudio visade den 2018. Mats Holm mindes den bättre än ledamöterna som valt och planerat programmet.

Så här blir styrelsens sammansättning efter årsmötet 2022

Ordinarie ledamöter:

Svante Ors, ordförande

Eva Backlund, vice ordförande

Buster Klintman, kassör

Britt-Marie Bergström, sekreterare

Karin Nitzsche

Marita Szepanski-Erwall

Suppleanter:

Mats Holm

Marianne Ors

Revisor: Jerry Andersson

Det blev inte samma jubel över vårens andra film, Supernova, som över den första, CODA. Tänkvärt, var den vanligaste kommentaren. Men betyget blev en klar fyra.

189 medlemmar såg Supernova, en film av Harry Macqueen om paret Sam och Tusker som ger sig ut på resa i ett vackert höstlandskap sedan Tusker fått veta att han drabbats av tidig demens. Colin Firth och Stanley Tucci gör huvudrollerna.

Svante Ors berättade i sin introduktion att de bytte roller med varandra när de börjat läsa manuset.

-Förra gången var vi i de dövas värld, nu kommer vi in i demensens, inledde Svante Ors och påminde om hur sjukdomen drabbar.

Stämningen var dämpad när salongerna tömdes efter visningarna. Men vid insläppet syntes många glada miner. Som här:

Inga covidpass, men ingen trängsel heller. Flest bönor hamnade i burken med fem stjärnor. Så här blev siffrorna:

5 stjärnor 48 bönor

4 stjärnor 66 bönor

3 stjärnor 28 bönor

2 stjärnor 15 bönor

1 2 bönor

Nästa gång, den 28 mars, tar filmen oss till koltrastens land, Kosovo.

Sällan har en film mött en sådan förtjusning som vårens första film CODA.

-Fantastisk, klar femma, bästa filmen, tummen upp…

Det var idel glada kommentarer eftermiddag som kväll. Några betyg i siffror finns inte efter måndagens visningar. För att inte skapa trängsel i rådande smittoläge avstod vi från bönor att rösta med såväl som godis.

Istället blev det ett idogt knappande på mobilerna när alla vaccinbevis skulle fram och scannas, tillsammans med leg och medlemskort. Lite trist början, men ofrånkomlig. Alla biografer har samma krav.

Tack vare att alla medlemmar var väl förberedda flöt insläppet över förväntan.

Väl inne i salongerna sög 17-åriga Rubys öde tag i åskådarna. Som ensam hörande i sin kärleksfulla fiskarfamilj var det hon som fick tolka vid besök i vården såväl som under tuffa tag på fiskmarknaden. Marianne Ors påminde i sin introduktion om att många invandrarbarn i Sverige tyngs av samma plikter.

Däremot blir det allt färre som tvingas leva utan att höra, berättade Marianne, som är läkare och har arbetat med döva barn. Tekniken har utvecklats så att många människor som föds döva får hjälp redan i spädbarnsåldern.

Men i filmen CODA är skådespelarna i rollerna som föräldrar och bror döva också i verkligheten.

Drygt 180 medlemmar såg Coda under måndagens båda visningar. De kunde bänka sig med avstånd eftersom filmstudion hyrde Biohusets två salonger både under kväll och eftermiddag.

Hyggligt flyt trots passkoll

Fem på möte jobbar vidare

Filmstudions årsmöte 2021 blev en snabbspolning. Raskt klubbade deltagarna igenom dagordningen, omvalde sig själva och bestämde sig för att jobba vidare enligt tidigare modell.

Det innebär fyra nya filmer våren 2022 och en klassiker som start till hösten. Trots utökat program blir avgiften densamma, i alla fall under våren 2022. Medlemmar som fyllt 25 betalar 240 kr och de som är mellan 15 och 25 år betalar 150 kronor. Årsmötet enades om att ekonomin är tillräckligt stabil för att föreningen ska klara av hyra av salonger och film för ytterligare en visning per termin. Tidigare har vi sett tre filmer vår och höst, plus en klassiker de senaste åren.

Möjligen kan frågan om en höjning komma upp till nästa årsmöte, som är inbokat redan den 5 mars kl 14.00. Då blir det i Biohusets lilla salong med en kortfilm som lockelse.

-Tur att vi inte hyrde den nu, sa kassören Buster Klintman när 2021 års årsmöte avslutas.

Han var en av fem deltagare. Samtliga ledamöter i styrelsen. Ingen annan medlem tog sig till Höllvikens bibliotek under den plaskvåta lördagsförmiddagen, den 11 december. Mötet hade utlysts i behörig ordning. Alla medlemmar har fått inbjudan på mejl i god tid, en dagordning och ytterligare en påminnelse, plus att information om tid och plats funnits på hemsidan sedan Salongen på biblioteket bokades i november.

Hittills har inga försök att få ihop en valberedning lyckats. Mötet bestämde att jakten på fler engagerade medlemmar ska fortsätta. Det uttrycktes hopp om bättre lycka till nästa årsmöte.

Däremot noteras ett större intresse bland medlemmarna när det gäller valet av filmer. En uppmaning på mejl gav många bra förslag. Ett par av dessa kommer med på vårens program. Andra behandlas till hösten. Det är en väg att fortsätta på, bestämde mötet. Därmed är det tidigare filmrådet utvidgat till alla medlemmar som är intresserade av att hålla koll på filmutbudet.

Mötet bestämde också att filmstudion ska fortsätta bjuda in kunniga presentatörer av filmerna. Filmerna ska dock inte vara så långa att det blir kö och trängsel mellan visningarna.

En ordinarie ledamot och två suppleanter saknades vid årsmötet.

I sin helhet ser styrelsen ut så här:

Svante Ors, ordförande, Buster Klintman, kassör, Britt-Marie Bergström, sekreterare, Eva Backlund, Karin Nitzsche och Marita Szepanski-Erwall ledamöter. Suppleanter: Niklas Amnell och Marianne Ors

Slutet blev ljust

Hösten slutade med en filmskål för allt som gör oss lyckliga. Men innan dess blev det lite kaotiskt vid trappan upp till Biohuset.

De bästa åren var längre än vi räknat med. Därför tvingades kvällspubliken vänta i trappan och foajén. Att döma av betygen tyckte många att filmen var värd att vänta på. 88 medlemmar gav en femma, 35 en fyra. Ett fåtal satte lägre betyg.

181 medlemmar såg höstens sista film.

Marianne Ors introducerade. Hon hälsade publiken på italienska och berättade att De bästa åren är en uppföljare på Gabriele Muccinos Oscarsbelönade Vi som älskade varann så mycket . Det är inte den enda film som kommer i en ny version under säsongen, påpekade Marianne. Även Utvandrarna och West Side Story har gjorts om för nya generationer.

De bästa åren följer fyra vänner från ungdom till medelålder i nutid.

-Den visar hur de val vi gör tidigt kan påverka hela livet, sa Marianne,innan hon avslutade med att önska alla medlemmar god jul – på italienska förstås.

Därmed har vi avslutat höstens program. Salongerna är just bokade för fyra visningar våren 2022, plus en lördag för årsmöte med kortfilm. Det blev en film extra eftersom vi hade så svårt att välja.

Stort tack till alla som kom med goda förslag. Tider och filmer presenteras inom kort.

Mest femmor till De bästa åren

Genom att lägga bönor i burkar med 1-5 stjärnor röstade 131 medlemmar fram följande betyg

5 stjärnor 88

4 stjärnor 35

3 stjärnor 6

2 stjärnor 2

1 stjärna 0

Migrantfilmer har blivit ett begrepp i filmvärlden. Men Los Lobos är antagligen den första som skildrar den tidiga ankomsten till ett nytt land.

Det berättade Annika Gustafsson i sin introduktion till filmstudions tredje film i höst. Den mexikanske regissören Samuel Kishi har inspirerats av sin egen mammas kamp. Hon tog honom till Santa Ana i Kalifornien 1989. Det är staden där Disneyland ligger, men den har blivit så gentrifierad att Kishi måste hitta en annan miljö för sin film. Albuquerqe i New Mexico.

Annika påpekade att det finns miljöer på närmare håll med samma levnadsöden och tipsade publiken om en film på Svt play av Diamant Salihu Våra barn dör.

Annika Gustafsson är en välkänd filmskribent i Sydsvenskan. Hon har skrivit om film och bevakat festivaler i många år, men hon har också suttit i juryn i många sammanhang.

Vi var drygt 160 medlemmar som såg Los Lobos på måndagens tre visningar. 135 la en böna i vårt återupprättade betygssystem. Klart flest hamnade i burken med fyra stjärnor.

Så här blev sifforna:

1 * 2 bönor

2 * 3 bönor

3 * 19 bönor

4 * 62 bönor

5 * 49 bönor

Kerstin Olsson och Monika Jacobsson på väg till eftermiddagens visning…

Filmstudions fotograf Karin Nitzsche hade det inte helt lätt i vimlet. Många medlemmar tycker att de redan varit med så många gånger. Kerstin Olsson, Monika Jacobsson och Ros Mari Levi lät sig dock fångas på väg till måndagens första visning.