Blog Image

Filmbloggen

Om bloggen

Här informerar vi om allt som händer hos Näsets Filmstudio, pratar film och diskuterar våra filmvisningar. Alla är välkomna att delta i diskussionerna genom att kommentera inlägg. Är det något speciellt ni vill att vi tar upp maila filmklubb@nasetsfilmstudio.se

16 år från idé till film

Uncategorised Posted on 2026-10-20 21:40:24

Shih Yuan Ma och Nina Ye i Left-handed girl. Shih Yuan Ma har fått flera priser för sin roll i filmen, bland annat på Stockholms internationella filmfestival som bästa skådespelare

Det var ett välrenommerat team bakom vår tredje film, men medlemmarna i Näsets Filmstudio är inte lättflirtade. Många var förtjusta men snittbetyget stannade på 3.6 under måndagen och 3,5 på tisdagens visning.

Filmstudions kassör, Buster Klintman, berättade i sin introduktion om regissören Shih-Ching Tsou, som tidigare producerat Anora tillsammans med Sean Baker och vunnit fem Oscars plus Guldpalmen i Cannes. De skrev manuset till Left-handed girl tillsammans redan 2010, men det dröjde innan det kunde förverkligas. Shih-Ching Tsou står för regin. Sam Baker är producent.

Shih-Ching Tsou är uppvuxen i Taipei men bor nu i New York.

Left-handed girl blev Taiwans bidrag till Oscars-nomineringarna.

Många av filmstudions medlemmar var imponerade av Nina Ye som spelade den lilla flickan i huvudrollen, men mest hyllad officiellt har Shih Yuan Ma, som spelade den äldre dottern blivit, bland annat med skådespelarpriset på Stockholms Filmfestival.

-Fantastisk film, tänkvärd, gripande, men sorglig, löd några av medlemmarnas kommentarer efter första visningen i måndags.

Några gladde sig åt att det ändå antyddes ett ljus på slutet. Många uppskattade den annorlunda miljön. Men kanske var den lite seg i början, resonerade andra.

Claes Jonson, Susanne Weibull och Ann Jonson tyckte att Left-handed girl var tänkvärd och fin. Claes la en en femma i betygsburkarna

Filmstudions kassör Buster Klintman stod för kvällens digitala introduktion, här med regissören Shih-Ching Tsou som filmfotografen Max Klintman klippt in i videon

Sammanlagt 328 medlemmar har sett höstens tredje film under måndag och tisdag. Nästan alla kom upp för trappan till Biohuset med de digitala terminskorten redo på mobilskärmen. Därför blev det ett bra flyt utan köer och med idel glada miner i foajén. Tack för det, säger vi i styrelsen och ser fram emot nästa träff.

Det blir den 16 och 17 november,. då vi hamnar i en helt annan miljö. Primavera utspelar sig i 1700-talets Venedig.

Arne Pier och Gerd Östling Pier med terminskorten redo

Lena Andersson letar fram sitt digitala kort medan en annan medlem viftar med ett papperskort. Det tar tid att vänja sig, men visst har det blivit ett bättre flyt vid insläppen med de digitala korten

Ulrika och Calle Kronstad på väg till höstens tredje film. Nästa gång ser vi Primavera. Sedan återstår önskefilmen Den nya triumfbågens arkitekt

Text: Britt-Marie Bergström

Foto: Karin Nitzsche och Britt-Marie Bergström



Årets önskefilm

Uncategorised Posted on 2026-10-05 17:49:28

Valet av höstens femte film är klart. Det blir dansk-franska Den nya triumfbågens arkitekt som lyser upp Biohusets filmdukar den 7 och 8 december.

Som förra året lämnade vi en visning öppen för medlemmarnas val. Alla fick möjlighet att rösta på fem förslag, Begynnelser, Christy, Den nya triumfbågens arkitekt, I swear och Unga mödrar.

Vinnarfilmen fick 35,7 procent av rösterna. Närmast efter kom I swear med 23,8. Den danska filmen Begynnelser fick 20,8, bröderna Dardennes Unga Mödrar, 11,3 och den irländska filmen Christy 8,3 procent.

På Sveriges Förenade Filmstudios filmlista finns mer att läsa om Den nye triumfbågens arkitekt, Filmen har en verklig bakgrund. Den handlar om en arkitekttävling som den franske presidenten Francois Mitterrand utlyste anonymt 1982. Han ville ha ett monument mellan Louvren och Triumfbågen.

168 medlemmar deltog i valet. Vi är nu 470, vilket är rekordmånga. Terminskorten till måndagsvisningarna är i stort sett slut, men det finns fortfarande kvar kort till tisdagar kl 16.00.

Innan det är dags att avsluta höstens program med Den nya triumfbågens arkitekt har vi två filmer att se, Left-handed girl den 19 och 20 oktober och Primavera 16 och 17 november.



En film att smälta

Uncategorised Posted on 2026-09-22 20:30:38

Stephen King skrev Life of Chuck och inspirerade en känd skräckfilmsregissör till filmen med samma namn. De fick inte våra medlemmar att darra, men omdömet blev blandat

Höstens andra film, Life och Chuck, fick ett blandat mottagande och ett betyg som ligger lite över medel, 3,9 i snitt efter måndagens visningar, då 251 medlemmar gav sitt betyg och 3,7 på tisdagen, då 51 medlemmar röstade.

-Lite svår, typiskt Stephen King, jättefin, men vad är detta? Och varför måste världen gå under?

Det var några av kommentarerna som hördes i vimlet.

Ordförande Mats Holm introducerade filmen och talade om dess värme och udda sätt att berätta en livshistoria.

Nästa gång följer vi en helt annan berättelse i ett land vi ofta hör talas om, Taiwan. Vi ska också till 1700-talets Venedig innan det är dags för Önskefilmen 7 och 8 december.

Glöm inte att rösta på något av de fem förslagen!

Britt-Marie Bergström

Eva Nilsson berömde Mats Holm för hans introduktion till Life of Chuck. Hon tyckte också att det var en jättefin film

-Oj, vad ljust det blev, sa Ann-Britt Lenander när hon kom ut från Stephen King-mörkret i Salong 3. Både hon och maken Bertil Lenander gillade filmen.

-Dessutom hörde jag min favoritmusik, sa Bertil

Vanja Wahlberg, Lilly Kullberg och Eva Cavalli skrattade glatt i foajén, men inte åt filmen. Den måste man smälta, tyckte Eva. Som många andra medlemmar önskar hon att det fanns tillfälle till att bolla lite tankar efter filmerna

Susanna Heimbrand har lockat med sig en medlem från Svedala, Michael Nilsson. Han verkade trivas både med filmen och filmstudion



Valet slut vid månadsskiftet

Uncategorised Posted on 2026-09-18 13:38:25

Ska vi leva oss in i ett danskt skilsmässodrama, en irländsk ung mans kamp, Mitterrands arkitekttävling, Tourettes syndrom eller unga mödras öde? Det är hög tid att rösta på vilken film vi ska se i filmstudion den 7 och 8 december.

Som förra hösten är sista visningen på programmet öppen för medlemmarnas val. Det finns förslag att rösta på. Information om filmerna finns på https://filmlistan.filmstudio.se/. I ett tidigare inlägg här på bloggen redogjorde vi i styrelsen för hur vi resonerade när vi gjorde programmet i somras.

Nu återstår drygt en vecka för alla medlemmar som vill bara med och välja. Klicka på nedanstående länk och kryssa för en titel. När september är slut måste vi boka den vinnande filmen.

https://forms.gle/2QwGqsE59yGNp1H6A



Delade meningar om Romería

Uncategorised Posted on 2026-08-25 20:27:57

Många följde Marina, spelad av Llúcia Garcia, med inlevelse, men långt ifrån alla. Höstens första film fick inget toppbetyg

Det blev ingen rivstart på hösten 2026. Sammanlagt 349 personer såg Romería under måndagen och tisdagen, men betyget blev svagt.

248 personer röstade fram ett snittbetyg på 2,61. Senast vi kom så långt ner i betygsskalan var med finska Den blinde mannen som inte ville se Titanic för några år sedan.

Flera motiverade sina låga betyg med att Romería var lite rörig och långsam.

Men, som så ofta. Meningarna är delade. Romería fick ändå ett-par tre femmor och en hel del fyror.

-Filmen växte efterhand och det var en vacker miljö. Det var en film som väckte tankar, löd några av de positiva kommentarerna.

Också intressant att följa ett Spanien efter Franco-tiden.

Nästa gång ser vi något helt annat, Life of Chuck, baserad på en roman av Stephen King och gjord på ett speciellt sätt. Ett måste, sa en av oss väljare som kom med det förslaget efter att ha sett filmen. Det blir den 21 september.

Även då blir det en digital introduktion i alla salonger.

Britt-Marie Bergström

Sydsvenskan om verklighetens Marina:

Så här skrev Sydsvenskans filmredaktör, Mattias Oscarsson, om Romerías regissör Carla Simón inför filmens premiär i mars. Han intervjuade henne i Cannes och har gett oss tillstånd att kopiera:

Kultur

Båda hennes föräldrar dog i aids – med filmen ”Romería” gräver regissören i vad som hände

Spanjorskan Carla Simon fortsätter att gräva i sitt förflutna i sin tredje långfilm.

Carla Simon, född 1986, slog igenom stort med ”En persikolund i Katalonien” som vann Guldbjörnen i Berlin.
Carla Simon, född 1986, slog igenom stort med ”En persikolund i Katalonien” som vann Guldbjörnen i Berlin.Bild: Lewis Joly

Mattias Oscarsson är filmredaktör och medarbetare på kulturredaktionen.

Året är 2004. Föräldralösa artonåringen Marina (Llúcia Garcia) reser till Vigo på spanska Atlantkusten för att få papper på att hon är sin fars dotter – vilket behövs då hon ska söka in på en filmutbildning i Barcelona. Båda föräldrarna var heroinister som dog i aids då Marina var liten. Men det är något man inte pratar högt om i släkten. Marina märker också att det finns olika versioner om var exakt föräldrarna bodde, och när de dog. Det är uppenbart att någon inte säger hela sanningen.

Regissören och manusförfattaren Carla Simón förlorade själv sina missbrukande föräldrar när hon var sex år gammal. Och som ung gjorde hon en liknande resa till släkten.

– Men jag åkte inte till Vigo utan till Madrid. Så det är mycket som är fiktion i ”Romería”. Men precis som Marina var jag väldigt nyfiken på att få reda på vad som egentligen hade hänt. Jag var inte arg, det fanns inga konflikter. Och jag sökte inte efter trygghet. Jag letade efter mina rötter, säger Carla Simon när jag tillsammans med en grupp andra journalister träffar henne under Cannesfestivalen 2025.

Att hon – verksam i Barcelona – förlade filminspelningen till Vigo i Galicien var också ett led i att kartlägga släkthistorien.

– Galicien är platsen som min far kom ifrån och där mina föräldrar blev kära i varandra. Så jag ville knyta an till dem. Människor försvinner, men platser består – och vill man veta något om det förflutna tror jag att det är viktigt att besöka dessa platser. Även om det är frustrerande. Vad tror jag att jag ska hitta där, liksom?

Varför började hennes föräldrar med heroin? Man kan säga att de var offer för La Movida Madrileña, Madrid-rörelsen, som uppstod i huvudstaden kring år 1980 och snabbt spred sig till andra storstäder. Spanien blev en demokrati först 1978, och det var som att öppna en champagneflaska: ut kom en kulturell explosion av punk, synt, graffiti, hbtq-rörelser och hedonistiskt festande. Det mest kända namnet som kom ur rörelsen var filmregissören Pedro Almódovar.

Men det fanns en mörk baksida till frigörelsen: heroinet flödade vilket ledde till att Spanien i slutet av 1980-talet hade den högsta andelen aidssjuka i Europa.

Att Spanien trots demokratin fortsatte vara konservativt och ”superkatolskt” (Simons ord) gjorde inte saken bättre. Hur stigmatiserat aids var spelar en stor roll i ”Romería” som berättas i två plan – dels filmens nutid, 2004, och dels på 1980-talet då föräldrarna träffades.

– Man visste ingenting om heroin och dess konsekvenser. Och folk lade locket på eftersom det var tabu, och för att det var för smärtsamt med alla som dog. Men den generationen vände upp och ned på gamla värderingar och öppnade dörrarna till ett mer progressivt tänkande. Då jag är dotter till den generationen kändes det viktigt att föra historien vidare. I Spanien är vi inte särskilt bra på att prata om historien, vad gäller inbördeskriget är vi fortfarande dåliga, och det förklarar mycket av den politik som förs idag. Men det känns som folk är villiga att diskutera 80-talet nu, det har kommit flera böcker.

Arbetet med ”Romería” fick henne också att förstå sin far bättre, menar hon.

– Jag lärde mig mycket om missbruk. I min familj sas det att han ville leva så, att han inte ville ha ett konventionellt liv. Men det var inte så att han inte ville vara far, han kunde bara inte eftersom han var fast i heroinet.

Med sina filmer gräver Carla Simon i sin egen bakgrund. Prisade debutfilmen ”Sommaren 93” (2017) skildrar en sexårig flicka som förlorat sina föräldrar och flyttar till sin morbrors och mosters gård i Katalonien. Precis som hon själv gjorde. Andra filmen, ”En persikolund i Katalonien”, som vann Guldbjörnen på Berlins filmfestival år 2022, är inte direkt självbiografisk men bygger på intryck från uppväxten i regionen.

– Jag har inget stort familjearkiv med bilder, och bara några få foton av mina föräldrar tillsammans. Så jag tänkte, och detta var en uppenbarelse, att jag kunde hitta på mina egna bilder med dem. Nu finns de åtminstone i en film, som så klart inte heller är verkligheten – men det är i alla fall något.

Men vad är egentligen verkligt? När Carla Simón pratade med släktingar fick hon många olika svar – precis som Marina i filmen.

– När jag försökte pussla ihop bitarna insåg jag att det var omöjligt. För minnet fungerar inte så att vi minns händelsen, utan vi minns den sista gången vi mindes händelsen. Så minnena förändras över tid. Och för bekvämlighetens skull vill vi intala oss själva saker som inte stämmer.

https://www.sydsvenskan.se/kultur/bada-hennes-foraldrar-dog-i-aids-med-filmen-romeria-graver-regissoren-i-vad-som-hande/)



Fyra filmer valda – fem att rösta på

Uncategorised Posted on 2026-07-11 13:36:02

Ett 60-tal filmer kollade. Fyra ska väljas och ytterligare fem tas ut för medlemsval. Här är gänget som efter långa diskussioner och handuppräckning fattade ett beslut när den vackra julikvällen gick mot natt. Från vänster Cecilia Wigerstad, Susanne Lantau, Marianne Ors, Karin Nitzsche, Britt-Marie Bergström, Anna-Lena Berg, Mats Holm, Eva Backlund och Buster Klintman. Peter Holm var bortrest när bilden togs men har deltagit i valet och granskat film i Stockholm


Det var som vanligt inte lätt, men nu är det klart – i stort sett. Styrelsen för Näsets Filmstudio har klubbat höstens program.

Det skickas snart ut på mejl till alla medlemmar och läggs ut på https://nasets.filmstudio.se/ Då öppnar vi också försäljningen av terminskort och meddelar detta på mejl. Innan det är klart går det inte att göra någon anmälan på hemsidan.

Så här är planen:

Måndag 24 augusti kl 16.00 och 19.00, tisdag 25 augusti kl 16.00

Romería

En 18-årig flicka kommer till Vigo på den spanska Atlantkusten
för att söka sina rötter. Det blir en tillbakablick på föräldrarnas liv med
droger och seglatser i vackra vyer men filmen handlar också om adoption,
nertystade hemligheter och relationer. .Romería är tredje filmen i en familjeserie av Clara Simón och den bygger på hennes egna upplevelser. I filmstudion har vi visat den andra filmen i serien, En persikolund i Katalonien

https://filmlistan.filmstudio.se/filmer/2594

Måndag 21 september kl 16.00 och 19.00, tisdag 22 september kl 16.00

Life of Chuck

Chuck växer upp med sina snälla farföräldrar. I det trygga
hemmet finns ett ständigt låst tornrum vars hemlighet Chuck grunnar på under
uppväxten – finns det kanske något mer därinne än ett svagt golv? Unik och
livsbejakande film av regissören Mike Flanagan, baserad på en novell av Stephen
King. Den utforskar människans inre universum och budskapet att varje individ
bär på en hel värld av minnen, känslor och relationer

.Detta var en film som våra utsända vid Sveriges Förenade

Filmstudiors (SFF) visningsdagar i Stockholm såg som ett måste för oss. Filmen

är gjord på ett annorlunda vis.

https://filmlistan.filmstudio.se/filmer/2456

Måndag 19 oktober kl 16.00 och 1.00, tisdag 20 oktober kl 16.00

Left-handed girl

Vi har visat filmer från många olika länder och udda
miljöer, men inte från Taiwan. Det är ett intressant land tyckte vi. Detta lär
också vara en gripande film om en kvinna som flyttar med sina döttrar till Taipei
och får det tufft. Den femåriga dottern som är vänsterhänt hör hur hennes
morfar säger att vänsterhanden är djävulens hand och använder sig av det för
att stjäla.

Left-handed girl var Taiwans Oscarsbidrag 2026.
https://filmlistan.filmstudio.se/filmer/2640

Måndag 16 november kl 16.00 och 19.00, tisdag 17 november kl 16.00

Primavera

Här tänkte vi oss en vacker och pampig upplevelse till musik
av Antonio Vivaldi. Han kommer till ett barnhem för flickor i 1700-talets Venedig
för att undervisa och betyder särskilt mycket för Cecilia som visar sig vara en
begåvad violinist.  Hon håller på att bli bortgift men finner sin frihet tack vare Vivaldi och musiken.

https://filmlistan.filmstudio.se/filmer/2650

Måndag 7 december kl 16.00 och 19.00, tisdag kl 16.00

Önskefilm

Liksom förra hösten får alla medlemmar hjälpas åt att välja
sista filmen på programmet. När försäljningen av terminskort kommit igång
skickar vi ut ett formulär för omröstning


Följande filmer är möjliga att rösta på:

Begynnelser

En stark och berörande film med Trine Dyrholm och David
Dencik i huvudrollerna. De spelar ett par som båda är inställda på skilsmässa.
Men hur ska de berätta för barnen? De måste ju sälja huset… Vardagen lunkar på
tills något oväntat händer.

https://filmlistan.filmstudio.se/filmer/2592


Christy

Också en film som vi gärna vill visa. Den utspelar sig i
Corks, i slitna arbetarkvarter nära Apples anläggning på Irland. 17-årige Christy
blir utslängd från sitt fosterhem och flyttar in hos sin äldre halvbror, som
han knappt känner. Inte helt lätt, men ett hopp för Christy. Det är hårt och
tufft men det finns en gemenskap som värmer och den buttre huvudpersonen visar
sig ha talanger.

https://filmlistan.filmstudio.se/filmer/2607

Den nya triumfbågens arkitekt

En fransk-dansk film baserad på en sann historia. Det
handlar om en arkitekttävling som Frankrikes president François Mitterrand utlyser
1982. Han vill fullborda axeln mellan Louvren och Triumfbågen i Paris med ett
nytt monument. När de anonyma tävlingsbidragen öppnas blir alla förvånade och
lite förvirrade. Vem är Johan Otto von Spreckelsen?  Han är en ganska okänd dansk arkitekt som
också blir överraskad, men han kastar sig in i jobbet bland politiska och
kulturella makthavare i Paris.  Kul och annorlunda film, tyckte några av oss.

https://filmlistan.filmstudio.se/filmer/2601


I swear

En berättelse som bygger på verkligheten. Handlar om John
Davidson som lever kraftigt medicinerad och isolerad pga svår Tourettes syndrom.
Filmen följer hur hans liv förändras när han återfår kontakt med en barndomsvän
och dennes mamma och upptäcker en värld som accepterar honom.

John fick medalj av drottning Elisabeth för sitt arbete med
att öka förståelsen för Tourettes syndrom. Men han fick också uppmärksamhet vid
en filmgala, då han inte kunde hålla inne med fula ord på grund av sin sjukdom.

Filmstudions utsända i Stockholm konstaterade att I swear helt
klart är en riktigt bra film.

https://filmlistan.filmstudio.se/filmer/2619

Unga mödrar
Det kan låta deprimerande med en film som skildrar unga
mödrar med sådana problem att de vistas på ett hem för att kunna ta hand om
sina bebisar. Men det är en skickligt gjord film av de berömda belgiska
bröderna Dardenne, vars Två dagar, en natt vi visade i filmstudion för
några år sedan. Filmen fångar åskådaren direkt och det blir en vacker
upplevelse av moderskärlek och mänsklighet.

https://filmlistan.filmstudio.se/filmer/2579

Mer information om filmerna, plus bilder och trailers finns på

https://filmlistan.filmstudio.se/

I Näsets Filmstudios styrelse har vi tillsammans gått igenom ett 60-tal filmer
inför hösten. En del har strömmats ut till oss alla under en vecka i juni.
Andra har bara visats i Stockholm.

Kanske skickar vi ut hela listan under en regnig dag. Nu
önskar vi en skön helg i solen

Britt-Marie Bergström





Kanske inte feel good, precis…

Uncategorised Posted on 2026-05-05 20:26:47

Hélène Vincent och Josiane Balasko spelar de gamla vännerna i När hösten kommer

Kan man säga att det var en feel good? Det var en av många frågor som diskuterades i Biohusets foajé efter visningen av När hösten kommer.

De båda huvudrollerna drabbas av sorger och besvikelser. Deras bakgrund är inte så ärofull och deras vuxna barn är olyckliga. Var de dåliga mödrar fast de ville så väl?

I Hélène Vincents och Josiane Balaskos ansikten, som Michelle och Marie-Claude, syns oro, förtvivlan och tillfälliga glimtar av hopp som det är lätt att leva sig in i.

-Som knytnävsslag i magen men med många bottnar, sa en medlem efter måndagens första visning.

Det var fler som talade om bottnar, djup och en film som sitter kvar i minnet. Den väcker tankar och visar vad som är fint även om allt inte är perfekt, tyckte även tisdagens publik. Också hur en människa kan växa med ansvar och stöd.

Betyget blev 4,2 i snitt, vilket är bra men inte högst.

Är då en film med så mycket sorg, död och dåligt samvete en feel good, som en något ångerfull styrelseledamot (undertecknad) skrivit i ett mejl till alla medlemmar?

-Ja, det kan man ändå säga, tyckte en grupp vid röstburkarna.

När hösten kommer är också en film om kärlek, vänskap och lojalitet. Den slutar vackert, om än med ett frågetecken.

-På så vis är den ändå ljus, sa en medlem till feel good-beteckningens försvar.

Det var vårens sista film. Ordförande Mats Holm tackade alla medlemmar för den gångna terminen, innan han berättade om regissör och skådespelare i sin presentation av filmen. Hela introduktionen finns att klicka fram nedanför texten här.

I månadsskiftet maj-juni går styrelsen igenom utbudet från Sveriges Förenade Filmstudios (SFF). Det sker under en intensiv vecka, då nya filmer strömmas ut under en begränsad tid och det även är visningar i Stockholm.

I början av juli vaskar vi fram guldkorn till vårt program. Som förra året ska styrelsen enas om titlar till fyra visningar. Till den femte tar vi ut fem möjliga som alla medlemmar får rösta om.

I slutet av juli kommer programmet på mejl till alla medlemmar. Då öppnas funktionen för anmälan på vår hemsida, nasets.filmstudio.se, för alla som vill vara med.

När hösten kommer på riktigt ses vi förhoppningsvis på de vanliga tiderna, måndag som tisdag. Nu önskar vi alla medlemmar en skön vår och sommar.

Britt-Marie Bergström

Hyllade skådespelare, berättade Mats

Klicka på introduktionen här

Snittbetyg: 4,2

Betyg 5 stjärnor:       103 st plus

Betyg 4 stjärnor:       141 st plus

Betyg 3 stjärnor:       33  st plus

Betyg 2 stjärnor:       1   st plus

Betyg 1 stjärna:        1   st plus

    summa   1181    stjärnor
        279 bönor

Snittbetyg:     4,23297491  0
Här finns hela betygslistan sedan start
https://nasets.filmstudio.se/information/visade-filmer-

Sista godiset här i vår. Lena Fjellström och Marianne Dahlström passade på

-Jättefin film med många bottnar, sa Christel Franzén och många andra

Karin Nitzsche och Rolf Dackheden skrattade åt att hans efternamn blev fel under en bild vid förra visningen. Den skyldiga var inte Karin, som fotograferade då, utan jourhavande bloggskrivare som bad om ursäkt

Styrelseledamöterna Anna-Lena Berg och Eva Backund som glada vårblommor

Filmstudions styrelse gladde sig åt alla vänliga ord. Här är det Anna-Lena Berg, Karin Nitzsche och Mats Holm som tar emot



För tungt för toppbetyg

Uncategorised Posted on 2026-04-14 19:15:36

Jafar Panahi, regissör som trotsar den iranska regimen om och om igen

Nja. Det var bara en olycka har fått Guldpalmen i Cannes, Guldbjörnen i Berlin och Guldlejonet i Venedig förutom att den blivit Oscarsnominerad. Det påverkade inte Näsets Filmstudios stränga jury. Snittbetyget blev 3,3.

Många medlemmar tyckte att filmen var intressant, välgjord och angelägen. Men det var tungt att följa huvudpersonernas kamp för hämnd och att få veta hur de torterats och lidit i iransk fångenskap.

Så tungt att två medlemmar lämnade salongen innan filmen var slut.

-Det blev för mycket, förklarade de.

Kulturjournalisten Saman Bakhtiari från Sveriges Radio gjorde en uppskattad introduktion.  Han berättade om regissören Jafar Panahi som lyckats göra flera regimkritiska filmer från Iran, trots fängelse, yrkesförbud och hot. En av filmerna This is not a movie, smugglade han ut på ett USB-minne så att den kunde visas i Cannes.

I Näsets Filmstudio har vi tidigare visat No Bears, som filmades innanför den turkiska gränsen till Iran. ,

Jafar Panahi har själv suttit i fängelse och förhörts med ögonbindel, som personerna i filmen. Han har lyssnat på sina medfångar och berättar om vad han upplever i samhället.

Saman Bakhtiari avslutade sin introduktion med att peka på frågan som filmen ställer:

Ska vi fortsätta den här våldsspiralen vi befinner oss i om regimen skulle falla eller ska vi välja en annan väg?

Det blev livliga diskussioner i Biohusets foajé efter filmen. En fråga som det rådde delade meningar om var slutet. Hur ska det tolkas? Var det den gamla fasan som fortsatte ringa i huvudpersonens  öron eller blev han utsatt igen?

Nästa gång, den 4 och 5 maj, ser vi När hösten kommer. Det är en fransk film om pensionärsliv, vänskap och ensamhet i en liten by i Bourgogne. Huvudpersonen Michelle råkar förgifta sin dotter med svamp och hamnar i en kris.

Det finns fortfarande gott om plats på tisdagsvisningen kl 15.30. Vi har flyttat till den stora salongen med 93 platser för att få plats med alla som anmälde sig. Den här tisdagen kom endast 33 medlemmar. På måndagen var det näst intill fullsatt i samtliga tre salonger under båda visningarna.

Britt-Marie Bergström

Foto: Karin Nitzsche

Christine och Rolf Dacke är ett par av många nya medlemmar i år. ...

… liksom Bodil Stenshed. Vi är drygt 450 inför sista filmen

Snittbetyg 3,3

Betyg 5 stjärnor:       29  st plus

Betyg 4 stjärnor:       80  st plus

Betyg 3 stjärnor:       87  st plus

Betyg 2 stjärnor:       32  st plus

Betyg 1 stjärna:        20  st plus

    summa   810 stjärnor
        248 plus

Snittbetyg:     3,266129032 0



Next »