Mahsa Rostami, Missagh Zareh och Setareh Mateki i Det heliga trädets frukter

Höstens fjärde film Det heliga trädets frukter rörde om på många sätt.

En medlem tyckte att den var för stark för att betygsätta, även om hon hade den i topp. Två andra trogna medlemmar berättade att de sett massor av bra filmer i filmstudion genom åren men detta var den värsta. Den var inte ens värd en etta, tyckte de. En tredje tyckte att filmen var bra men att den värld som skildras ser han tillräckligt av på tv.

Kanske var det fler som blev för drabbade för att lägga ett plus i en plastburk tillbaka i verkligheten. Men det var hundra medlemmar som la en femma. Snittet blev 4,2.

Det heliga trädets frukter är en sorglig berättelse om dagens Iran, skapad som en thriller av Mohammad Rasoulof.

Sydsvenskans filmredaktör Mattias Oscarsson berättade att regissören använt en typ av fikonträd som metafor för situationen i landet. Fröer sprider sig och nya grenar växer upp runt den gamla stammen.

Sydsvenskans Mattias Oscarsson hann berätta mycket på fem minuter. Foto Karin Nitzsche

Det kan tolkas som hopp men också som symbol för en våldsam och kvävande makt. Filmen spelades in i hemlighet och Rasoulof tvingades till en dramatisk flykt

-Han blev kidnappad av sina smugglare. Den historien är värd en egen film, tyckte Mattias Oscarsson.

Det avslutande jobbet gjordes i Tyskland. Därefter gick Det heliga trädets frukter direkt till Oscarsnominering. 2024 vann den jurypriset i Cannes.

Regissören låter en familj med upproriska tonårsdöttrar och en pressad pappa representera sitt land. Enligt Mattias Oscarsson är det typisk för iranska filmer att berätta genom vardagsnära händelser.

Han passade på att rekommendera en annan iransk film, Det var bara en olycka av Jafar Panahi som vann Guldpalmen i Cannes i år. Den går upp på biograferna i november och finns även med i det utbud vi i filmstudion har att välja bland inför nästa år.

Panahi och Rasoulof är nära vänner. De har tidigare gjort film tillsammans och lever båda i landsflykt

Mohammad Rasoulof är dömd till 8 år fängelse och piskrapp.

Filmen var lång. Tyvärr blev det också en stunds väntan i salongerna på eftermiddagen pga tekniska problem. Personalen på Biohuset hade en svettig stund men som en röst hördes säga i salongen: Det har aldrig hänt förr.

Kvällsvisningen flöt helt enligt tidtabellen. Trots den planerat sena avslutningen dröjde sig många kvar på Biotorget för att prata om filmen

Betyg och kommentarer tyder på att den var värd sin tid.

100 femmor – 4.2 i snitt

Betyg 5 stjärnor:       100 

Betyg 4 stjärnor:       75  plus

Betyg 3 stjärnor:       26  plus

Betyg 2 stjärnor:       8   plus

Betyg 1 stjärna:        4   plus

    summa   898 stjärnor
        213 plus

Snittbetyg:     4,215962441 0

Ann-Jeanette Nilsson på väg till höstens fjärde film. Så här glada var inte minerna efteråt. Det var en film som väckte tankar och känslor

Lite snack mellan visningarna. Mattias Oscarsson skriver inte endast film i Sydsvenskan. Han är biträdande kulturchef och har bland annat skrivit uppmärksammade krönikor och religion och stadsmiljö. Här diskuterar han tryggheten på Möllevången med Helen Johansson


Flätan på vanlig tid

Nästa gång ser vi Flätan på begäran. Filmen vann när alla medlemmar fick rösta. Vår styrelseledamot Karin Nitzsche introducerar den på bioduken i alla salonger samtidigt. Vi startar på för hösten vanliga tider, kl 16.30 och 19.30. Nästa år flyttar vi fram den sena tiden till 19.00 .



Text: Britt-Marie Bergström, sekr